För mig är musiken nästan allt. Utan musik så … När människor lyssnar och känner tillsammans med andra, då är musiken där, mitt i livet och fångar gemensamma känslor som förenar. Något som man känner igen, upplever igen, gör igen.

Felicia Andersson, eller bara FELICIA, är en liten del av Varberg, bland annat som tidigare Lucia, men snart kan hon också vara en del av hela världen. Men det började någon annanstans, på en helt annan plats med närhet till vattnet, naturen och den lilla staden. Familjen flyttade med tiden till Grimeton utanför Varberg och då hade Felicia redan tagit pianolektoner i flera år.

–  Jag fortsatte naturligtvis med mitt pianospelande, men kunde inte låta bli att sjunga på lektionerna så min pianolärare ”gav upp” till slut. Hon såg till att jag fick ta sånglektioner på Kulturskolan inne i ”stan”. Varberg alltså. Detta blev en brytpunkt i mitt liv och idag är stämbanden mitt absolut närmaste instrument. Pianot kommer på plats två.

Felicia sökte in på det gymnasiet i Varberg och valde den ovanliga kombinationen av natur och estet. 

–  Detta var den bästa tiden i mitt liv. Jag pluggade matte på förmiddagarna och hade musik och sång på eftermiddagarna. Kanske mest sång. Efter gymnasiet gick jag på en folkhögskola i Kalmar. Där fanns en profilkurs i sång & komp med mycket fokus på stämsång.

Det var i Kalmar hon började skriva sin egen musik. Hon bodde på internat och fick mycket tid över att i lugn och ro skapa och känna sig fram.

–  Jag fattar knappt vad som händer! Jag släppte min första singel i juli 2019 – Begging me – och nu har den redan streamats 29 000 gånger. Den har 15 000 lyssnare i 65 länder. Jag vet inte varför, men en stor del i framgången har min fantastiska producent i Göteborg, Petter Lithvall. Nästa singel är på gång när som helst. Den heter "Our years".

Det verkar som att dina texter handlar mycket om kärlek och känslor. Var får du inspirationen ifrån?

– Jo det är sant, men inte enbart. Jag sjunger om egna erfarenheter, men fångar också upp känslor och tankar från vänner. Jag ser saker på stan, folks ansikten, uttryck, händelser. Sedan plockar jag ihop olika delar och sätter färg på dem.

Du studerar visst Event Management på Campus Varberg. Hur får du ihop det med musiken?

–  Jag är nog lite dubbel. Jag gillar struktur och stabilitet, och älskar musik. Och det finns också en liten dröm där bortom ett liv som singer/songwriter, att arrangera häftiga musikevent.