Cecilia Börjesson

På gymnasiet valde Cecilia att läsa omvårdnad med inriktning på SPA och fitness. Att vården var hennes stora intresse var klart sedan länge och när hon ”hittade” YH-utbildningen till medicinsk sekreterare fanns det ingen tvekan.

– Nu låter det som att jag alltid vetat vad jag ska bli. Så är det inte. Dessutom råkar min mamma jobba som läkarsekreterare och det är nog fler än jag som velat gå andra vägar än sina föräldrar. Däremot har vården alltid lockat mig.

Cecilia Börjesson är 24 år, bor i Varberg och gör sitt första år av två.

– Efter gymnasiet har jag jobbat på äldreboende och i hemtjänst, men även i butik. Har alltså provat på lite olika grejor. När jag sedan började kika på utbildningar tyckte jag, vid en närmare titt, att medicinsk sekreterare lät riktigt intressant. Det handlade om vård, men också om administration. Känslan hade väl mognat fram genom åren. Och mycket av det jag lärt mig tidigare hade jag dessutom nytta av nu. Anatomin till exempel.

Den första LIA-perioden börjar på vårterminen, men redan efter någon månad gjorde man studiebesök på sex olika avdelningar på sjukhusen i Varberg och Halmstad. Syftet var att tidigt ge en bild av yrket och samtidigt öppna upp för framtida kontakter.

– Jag kände direkt att det här skulle passa mig. Det var högt tempo och bra atmosfär på avdelningarna. Jobbet verkade varierat med diktat, brev, kallelser, mötesbokning, introduktion av nya medarbetare. På många avdelningar är det sekreteraren som ”vet allt”, till och med hur kopiatorn fungerar, och det gillar jag. Eller som en läkare på min mammas jobb kommenterade: De kan allt när de kommer ut idag.

Cecilia brukar träna ganska mycket löpning, men den första terminen har det varit lite si och så med det.

–Det är ganska mycket att läsa, åtminstone nu i början och man vill ju inte komma efter. Ta bara en sådan sak som latin. Vid första anblicken känns det ju väldigt främmande, men jag kan lova att efter ett tag kommer man på hur språket fungerar och sedan är det faktiskt lätt.